Lenasbox

Sitter ensam vid frukostbordet, som avslutats för länge sen, och knappar och drar och föser på min nya MacBook Air!! Äntligen en egen dator och dessutom en Mac! Har dock lite svårt med de skillnader som är mellan Mac och PC som gör att jag hamnar lite fel ibland... Men övning ger färdighet! Surfar runt bland recept och funderar på julen och mat i allmänhet men nyår och mat i synnerhet. Fondue? Helstekt oxfilé? Pulled Pork - lyxvariant? Fläskfile? (nä inte fläskfilé...) osv osv. I år var nog första året som jag tröttande på julmaten sisådär redan efter två omgångar. Det hör inte till vanligheterna. Blev FÖR mätt och kände mig "konstig" i magen av all sill, skinka, leverkorv och inte minst av mitt älskade ister. Igår blev det därför thaikycklinginnerfilé à la Kvistarna. Väldigt gott! Därefter soffan och en riktigt, riktigt bra film. The way way back . Se den! Nu mot stan!

Tomten lägger numera morgonpaketen hos "barnen" på morgonen, eftersom "barnen" lägger sig väldigt sent och i själva verket efter tomten dagen före julafton. Och nuförtiden vaknar inte heller "barnen" av iver och tindrande ögon i ottan utan sover halva förmiddagen. Tomten har mer tid now a days! God Jul!

    

Ska jag. Ska jag. Ska jag. Ja, banne mig - jag ska! Billiga biljetter i mars. Vill. Boka. Nu. 

Den här tjejen längtar jag efter nu. Hon pluggar ju på Miami Ad School i Hamburg nu för tiden. Första terminen av åtta är snart avklarad och vi får hem henne på 3 veckors jullov.  Här är några härliga sommarbilder från Bussjö i somras. 

Det är länge sen jag förlorade mina föräldrar. Alldeles för länge sen. Det som nu slår mig är att jag inte hamnar i det som mina vänner kommer att hamna i eller redan är mitt uppe i. Det här med att föräldrar blir äldre, behöver hjälp, sjuka eller kanske bara gaggiga. Nu är vi där. Vänner vars föräldrar är dementa eller allmänt gaggiga, behöver annat boende eller hjälp i vardagen. Eller faktiskt lämnar oss. Häromveckan gick Tyra bort. Tyra är mamma till min kompis Pålle. Eller Joakim som han heter på riktigt, men för mig är han Pålle. Hon hade diagnosen alzheimers och bodde på sjukhem sedan en tid. Det gick fort och som Pålle säger - man är aldrig förberedd på döden även om hon var sjuk. Imorgon ska det vara begravning och trots att vi pratat om det så var jag tveksam till om jag skulle gå på begravningen. Tänkte att det kanske är konstigt då jag är kompis med Pålle och inte med Tyra. Någon konstig hänsynsgrej att lämna familjen i fred i deras sorg. Jada, jada, jada...blaah! Ti

Funderat en del på hur många gånger man tror sig se hur allt ska bli men sen blir det inte riktigt så. Som ett exempel så är det ungefär 10 syprojekt där jag sett något helt annat i huvudet än hur resultatet sen blir:-) Ett annat exempel är att jag trodde mina föräldrar skulle få uppleva mig och min familj lite längre än vad de gjorde... Ett tredje är när man inte riktigt kan förutspå eller tro att något skulle kunna förändras. När man är mitt i ett bra flow och så förändras allt. Förändras utifrån att man är en del av någon annans beslut. Å andra sidan är man ju i de allra flesta fall herre över sitt eget liv och sina beslut. Eller i mitt fall inte 'herre' då men det låter så konstigt med 'kvinna' eller 'dam' över sitt eget liv. Det är ju faktiskt jag själv som bestämmer över mig och mitt. Vilka vägval jag gör, hur jag förhåller mig till människor i min omgivning. Hur jag tolkar saker (jo det finns faktiskt ett val där också även om alla tolkningar är utif