Oj vad snabbt det går!
Nu rusar det! Snabbt som vinden, som min kollega brukar säga. Det händer grejer och jag hänger inte riktigt med. Samtidigt som jag tycker att vintern segar sig fram. Får inte ihop det riktigt.
Sen julledigheten, som för övrigt känns väldigt länge sen, har jag hunnit med en vända till hos Dr Nie. Haft en period av väldigt mycket gung, behandlingen till trots. Hunnit med läkarundersökningar med provtagning nr 1 o 2, där nr 1 visade finfint resultat och nr 2 ej ännu känt. Testar Borrelia då mina symptom, förutom nackspänningar och yrsel/gung är så diffusa. Träffat två naprapater varav den sista är magisk. På alla sätt:-)! Han är otroligt kunnig på yrsel men tycker att jag parallellt ska äta penicillin för att Borreliatesterna är så osäkra, bara för att testa liksom. Synd att inte min läkare är lika benägen att låta mig prova det. Ska skicka en kurir till utlandet för köp av antibiotika om jag inte lyckas övertala honom.
Sen är det ju så att Fridas flytt till London närmar sig och det är en märklig känsla. Det har känts som det ligger så långt fram i tiden, men nu är det bara drygt två veckor kvar till hon åker. Eller rättare sagt imorgon är det exakt två veckor kvar. Tänker att London eller Lund inte är så stor skillnad, men det är klart att det är det. Jag kan inte bara sätta mig i bilen och åka till London om jag vill. Ok flyget är ju billigt och det går ju plan stup i kvarten men det är liksom inte lika lätt.
Jesper och jag hade en mysig middag där jag frågade hur han känner inför att Frida ska flytta. Han sa att det liksom blir tryck bakom ögonen när han tänker på det. Fint sagt. Han vill åka dit direkt när de fått tag i boende för det kommer han ha behov av. Tror jag det, så tajta som dom är. Jag tror inte han fattar riktigt... Syrran inte i närheten med varken kramar, skratt eller slag. Ja, hon är ju rätt bra på att slåss också:-)
För övrigt en trååkig tid. Segt, mörkt, kallt. Jag gillar inte vintern och ska lova mig själv att kommande vintrar alltid ska innehålla en resa till värmen. Alltid. Får inte glömma det. I år blir det nog inget förrän i maj och då har ju ljuset och det mildare vädret förhoppningsvis börjat kännas av även här hemma. MEN jäklar vad jag längtar till det. Maaallliiisss!
Det kommer gå fort. Snabbt som vinden. Wroooom!
Sen julledigheten, som för övrigt känns väldigt länge sen, har jag hunnit med en vända till hos Dr Nie. Haft en period av väldigt mycket gung, behandlingen till trots. Hunnit med läkarundersökningar med provtagning nr 1 o 2, där nr 1 visade finfint resultat och nr 2 ej ännu känt. Testar Borrelia då mina symptom, förutom nackspänningar och yrsel/gung är så diffusa. Träffat två naprapater varav den sista är magisk. På alla sätt:-)! Han är otroligt kunnig på yrsel men tycker att jag parallellt ska äta penicillin för att Borreliatesterna är så osäkra, bara för att testa liksom. Synd att inte min läkare är lika benägen att låta mig prova det. Ska skicka en kurir till utlandet för köp av antibiotika om jag inte lyckas övertala honom.
Sen är det ju så att Fridas flytt till London närmar sig och det är en märklig känsla. Det har känts som det ligger så långt fram i tiden, men nu är det bara drygt två veckor kvar till hon åker. Eller rättare sagt imorgon är det exakt två veckor kvar. Tänker att London eller Lund inte är så stor skillnad, men det är klart att det är det. Jag kan inte bara sätta mig i bilen och åka till London om jag vill. Ok flyget är ju billigt och det går ju plan stup i kvarten men det är liksom inte lika lätt.
Jesper och jag hade en mysig middag där jag frågade hur han känner inför att Frida ska flytta. Han sa att det liksom blir tryck bakom ögonen när han tänker på det. Fint sagt. Han vill åka dit direkt när de fått tag i boende för det kommer han ha behov av. Tror jag det, så tajta som dom är. Jag tror inte han fattar riktigt... Syrran inte i närheten med varken kramar, skratt eller slag. Ja, hon är ju rätt bra på att slåss också:-)
För övrigt en trååkig tid. Segt, mörkt, kallt. Jag gillar inte vintern och ska lova mig själv att kommande vintrar alltid ska innehålla en resa till värmen. Alltid. Får inte glömma det. I år blir det nog inget förrän i maj och då har ju ljuset och det mildare vädret förhoppningsvis börjat kännas av även här hemma. MEN jäklar vad jag längtar till det. Maaallliiisss!
Det kommer gå fort. Snabbt som vinden. Wroooom!
90 dagar till Mallis idag!
SvaraRaderaOch om maken din inte är sugen på sol i oktober/november så är jag det! Min hudton går åt gröngult nu! Fuuuur't!
Kram!