Lite tankar om barnen
Har sedan den 31 december levt med olika grader av saknad. Saknaden av att inte ha "barnen" hemma.
På nyårsafton vinkade vi ju av Jesper som skulle ut på sin två månader långa resa till Brasilien.
Den 5 januari lämnade Frida oss för att åka tillbaka till Hamburg för termin 2 på MASE.
När Frida åkte så insåg jag att det inte var lika tufft som det var när hon lämnade oss för samma resmål den 6 oktober - då för första gången iväg på en resa helt själv till en stad hon aldrig varit i och till ett nytt, helt eget liv. Det var oerhört tufft.
Idag har Jesper varit borta en dryg månad och han har klarat av att börja med att tappa plånboken innan han ens kommit till Brasilien, blivit bestulen på Iphone, Ipad och 3 000 kr samt sett sin kompis Jonathan slå axeln ur led och få ett jack i benet vid samma tillfälle som sen resulterade i 8 stygn.
Det intressanta i det hela är att jag blev nojjig efter den första incidenten med plånboken men nu känns det som att dom klarar det mesta. Jag är helt enkelt inte lika orolig längre vilket är väldigt skönt.
Trodde liksom att det här med alla sociala medier skulle göra att vi fick följa dom lite mer, men icke då. Kanske är för att dom är grabbar..?
Igår kom första bilden på ett tag från Brasilien. Känns skönt att se att de verkar må bra.
På nyårsafton vinkade vi ju av Jesper som skulle ut på sin två månader långa resa till Brasilien.
Den 5 januari lämnade Frida oss för att åka tillbaka till Hamburg för termin 2 på MASE.
När Frida åkte så insåg jag att det inte var lika tufft som det var när hon lämnade oss för samma resmål den 6 oktober - då för första gången iväg på en resa helt själv till en stad hon aldrig varit i och till ett nytt, helt eget liv. Det var oerhört tufft.
Idag har Jesper varit borta en dryg månad och han har klarat av att börja med att tappa plånboken innan han ens kommit till Brasilien, blivit bestulen på Iphone, Ipad och 3 000 kr samt sett sin kompis Jonathan slå axeln ur led och få ett jack i benet vid samma tillfälle som sen resulterade i 8 stygn.
Det intressanta i det hela är att jag blev nojjig efter den första incidenten med plånboken men nu känns det som att dom klarar det mesta. Jag är helt enkelt inte lika orolig längre vilket är väldigt skönt.
Trodde liksom att det här med alla sociala medier skulle göra att vi fick följa dom lite mer, men icke då. Kanske är för att dom är grabbar..?
Igår kom första bilden på ett tag från Brasilien. Känns skönt att se att de verkar må bra.
Kommentarer
Skicka en kommentar