Summa sumarum

Jaha, så har den här veckan gått. Första semesterveckan. Det blev inte så mycket bloggande som tänkt, men så är det.

Jag har svårt att koppla av. Det är bara så. Jag brukar aldrig ha svårt att koppla av, men den här semestern har jag det. Inget jag sätter ord på här, men det ger sig uttryck på olika sätt.

Just nu har vi sällskap sen några dagar av min svärmor, Ulla. Det är hur jäkla trevligt som helst samtidigt som det är också tålamodsprövande. Och det fick jag ur mig till middagen ikväll, vilket inte är i linje med vad jag så här i efterhand önskade.

Vi sitter i godan ro och äter mat (som jag lagat)och Ulla har precis talat om hur mysigt hon tycker det är även om det bara är vi tre. Det lilla konstaterandet att det nog är första gången vi sitter i ett sånt här sammanhang utan barnen, och att det är lugnt och mysigt. Visst saknaden av barnen är ibland överhängande, men än dock väldigt mysigt.

Vi dricker ett gott vin som vi berömmer under middagen (speciellt som det är ett tips ur DI i våras någon gång och enbart kostar typ 55 kr)och flaskan tar fort slut. Jag säger (obs mot Jocke) att vi ska väl öppna en flaska till, varpå Ulla snabbt (snabbare än blixten) säger NEJ! Verkligen inte!
Och vad händer då? Jomenvisst, jag tappar koncepten! Helt och fullt!

"-Nä men vad fasen, om vi vill ha lite mer vin på vår semester så öppnar väl vi en flaska om vi vill, säger jag väldigt hårt!

- Jo men jag läste precis i DN att under fyra veckor på semestern så skapar man ett beroende..., säger Ulla.

"- Ja men vad fasen - vi har alltid druckit alkohol under vår semester men inte faan blir vi akoholister för det??? Herregud, jag har typ fått 1 1/2 glas till maten om jag vill ha ett glas till så öppnar väl jag en flaska vin om jag vill.
Det som gör mig så irriterad är när någon annan säger till mig vad jag ska göra och inte göra. Du har tyvärr en tendens att alltid ha åsikter om vårt alkoholintag, men herregud, jag dricker vad jag vill. Har du någonsin sett oss i sammanhang som gör dig orolig? Tror du att vi är på gränsen till att bli alkoholister eller att vi blir fulla och odrägliga? Någonsin?"

(Att jag precis då nästan låter som en gravt alkoholiserad kvinna som inte får tillräckligt slog mig först efteråt, haha.)

Stackarn blev helt chockad, men jag känner att det är så mycket åsikter om än det ena än det andra. Hur saker och ting ska va här i Bussjö och hur Märta och Bror hade det. Att man inte ska slänga matrester och det suckas och stönas. MEN NU är det så att Märta och Bror finns inte längre. Jag är inte den som slösar matrester OM jag vet att de kommer ätas upp, men jag har lärt mig att göra bedömningen att det inte är lönt att spara för att slänga om tre dagar.
Nu är det vi som är här och vi gör vårt på vårt sätt. Hon är faktiskt gäst hos oss.
Jag förstår att det kan vara tufft ibland eftersom hon varit i det här huset som tidigare svärdotter sen hon var 16 år, men nu är det inte så längre. Och hon skiljde sig för över 16 år sen. Hmm... Jobbigt!!

Jag sitter och funderar på varför jag exploderade som jag gjorde. Ulla uttryckte det faktiskt efteråt som att hon var djupt chockad. Usch. Inte kul.

Vad är det som händer när man blir så arg? Jag borde veta att hon säger såna grejer och bara skratta och hämta mitt vin. Eller slänga mina matrester och inte göra en så stor grej av det. Duka bordet utan att lägga på duk för det som "haffs det skaffs" som man brukar säga. Det är faktiskt snyggare att duka utan duk. Framförallt när man inte har några snygga dukar.

Undrar om det beror på att det är 14,7 grader här idag och att jag hittills haft typ 2 dagar med solväder. Jag är helt ostrukturerad i mitt skrivande också.

Hmmm...måste fundera lite på det här innan jag gör några mer utlägg som jag inte riktigt får ordning på.

ps. tappade min telefon i toaletten idag...ds.
pps. ny telefon redan inköpt efter att fått domen - den här går inte att rädda...dds.