Lenasbox

Hade en diskussion med dottern i morse som initierades av att hon tyckte lillebror var bortskämd. Han skulle få med sig en matpeng för helg hos kompis i Sigtuna. Om han är bortskämd eller ej kan diskuteras. Jag är medveten om att jag bidrar lite här och lite där..sticker åt dom en hundring eller en "tjuga". Dock bara om jag själv känner att det känns bra. Det intressanta är att den lilla snäckan tänker i de banorna, hon som precis fick åka på mina SAS-poäng till London över en helg. Det jag sa i mitt svar var att "- Du ska väl inte snacka? Du har ju bott och käkat gratis här sen du kom hem från London i augusti. Betala hemma behöver du ju bara göra från att du får din första lön nu i slutet av oktober." Mä, säger hon. Ingen av mina kompisar behöver betala hemma.! Det är bara jag som ska göra det. Men jag har faktiskt inget problem med det... Vi har sagt att hon ska betala 3 000 kr för mat, husrum, försäkring, TV och allmänt lull. Så billigt kommer hon aldrig ...

Bortsett från att den blev lite för stor är jag nöjd. Genom att den är hög får jag ALLTID plats för min hårspray, haha!

Snart får vi leverans av vår nya säng. Efter lång tid med för hårda sängar och ont i kroppen kom helt plötsligt öppningen. What? Jo, det kan jag berätta. Han, maken alltså, satt och övervägde nya hjul till sin älskade cykel. "- Jag ska ju cykla Vättern nästa år...". Efter en liten lätt information om att dessa kostade 20 jäkla tusen så sa jag att nu åker vi till Leffe och provligger nya sängar. Så lätt var det. Kvittot med hem och leverans i mitten av oktober. Och jag kan säga att jag höll på att somna i butiken... Att ligga med Hilding varje natt blir nog bra.

I fredags var det mycket som hände. Ganska peppad för en dag med konferens efter lunch, föreläsare, kreativ övning, drink och sen (egentligen) kräftskiva på jobbet. "Egentligen" för att jag valde bort den för att gå på tjejmiddag hos min vän Sanna med tjejerna från de gamla "Ekerögänget". Vänner som jag umgåtts med frekvent i snart 30 år. Sanna, såklart, Karin, Tina och Ulrica. Det här att vi ses är liksom inte så självklart, fast det egentligen borde vara det, då det genom alla år varit liite gnissel på vissa fronter. Det borde vara så himla lätt, egentligen, men jag har efter många träffar undrat varför vi försöker egentligen. I fredags var det över ett år sen vi sågs alla fem utan män. Kanske till och med två år sen. Mycket som hänt och min tanke var att nu, nu skulle det blir så där himla mysigt som jag önskar att det kan vara. Däremellan umgås jag med alla dessa kvinnor olika mycket, men än dock frekvent. Oftast i konstellation med respektive och ibland m...

Ska börja på en kurs i ABF's regi. Mönsterkonstruktion (för sömnad) för nybörjare. Jag har ju dock påbörjat detta tidigare, men det var 12 år sen och precis när Mamma gått bort. Det faktum att min Mamma var en otroligt duktig och noggrann sömmerska gjorde att luften gick ur mig precis när jag påbörjat kursen.  Jag hoppade då av efter 4 tillfällen. Sorgen över Mamma och det faktum att jag missade, eller rättare sagt inte tog, tillfället att lära mig medan hon var i livet. Jag störde mig mest på hennes extrema noggrannhet och irritation över att jag "slarvade"... Nu ska jag ta hennes noggranna, pedantiska sida med mig och verkligen lära mig hur man gör på riktigt. Till hennes minne. Med kärlek!

Känns som om jag håller på att bli sjuk eller nåt. Varm i ögonen, fryser och har som en bedövande känsla i huvudet. Det KAN vara måndagsångest. Jag hoppas att det är det. Varför har jag så svårt med måndagar?

All kommunikation sker på mottagarens villkor. En gammal sägning som kan tyckas lite så...ja, förlegad om man är i reklambranschen. Lite skratt över axeln och "-jaså - från vilket århundrade är du då?" (Lite uppdatering: Jag menar inte att gemene man i kommunikationsbranschen inte tycker att det stämmer, men det pratas inte om det så längre. Det var liksom en 80-talssägning.) I verkliga livet är den så riktig.