Lenasbox

Och på tal om att göra saker man tycker om... Idag är det typ två veckor till jag drar till Nerja med Sanna. Och då ska vi gå till Papagayo och dricka en väldigt god så'n här! Mojito "de luxe"

Igår fick jag mig en tankeställare. Hur jag kunder tappa det? Inte ha koll? Känner mig som en svikare... En av mina absolut närmsta vänner har varit otroligt sjuk senaste veckorna och jag har inte vetat om det. Inte varit där och baddat pannan, burit, fixat, donat. Inte funnits där fast hon hade behövt det. Funderar mycket på vad jag gör just nu och vad livet ska ge mig framåt. En sak är ju att det viktiga i livet finns ju så nära men att man ibland har så svårt att få till det i vardagen. Det är så stort fokus på jobb och vardagsbestyr och annat som egentligen inte betyder ett skit. Vad fasen man äter och längtan framåt. Vad man ska göra SEN. Här och nu är ju otroligt mycket viktigare! Och att att vara nära dom man vill vara nära. Se det fina i det enkla. Hade en otroligt bra lunch med yoga hos fantastiska Kristina och funderar på hur jag har kunnat strunta i den timmen så många fredagar under vintern till "förmån" för möten. Möten går ofta att flytta. Det handlar...

Var tog den här vackra helgen vägen? Nu möte med min pappalediga kollega, Joel.  Det kan nog ljusa upp den här dagens start.  Och med tanke på bilden så är det rätt intressant hur olika utsikten kan vara från Tranebergsbron...

Vi flöt omkring. Tog promenader. Drack drink på stranden. Och njöt!! Nu är vi hemma och har tagit oss igenom en bra måndag med jobb och firande av den finaste killen som blivit 12 år!! Tajta kusiner. Alla samlade för första gången sen jul! Kärlek och mys!

Igår hade vi bestämt oss för en tur till Las Palmas. Morgonen i Bahia Feliz, där vi bor, var återigen jäkligt blåsig och vi kände för någonting annat. Ganska intressant, för när jag reser med någon av mina få reskompisar, utanför familjen, så är det som att vi ganska ofta känner för omväxling. Likaså är fallet när jag reser med dottern. Skönt att göra något annat än "bara" stranden. (Det i sig är ganska intressant också för den delen då jag, när jag är hemma och planerar min paus från vardagen, ofta tänker att jag vill ha enbart sol, solstol, bok, lugn, vågbrus och så. Och lite cava förstås. Väl på plats är det som att rastlösheten, eller upptäckarlustan, eller för den delen shoppingtarmen, drar....) Väl i Las Palmas hittar vi parkering i ett garage efter att den bästa kartläsaren har guidat mig till ett område jag aldrig varit i tidigare. En sån digitaltermometer visar 25 grader precis innan vi kör ner i parkeringsgaraget och Frida överväger att lämna sin tröja i bilen. Ja...

Det är lyx att få möjlighet att umgås med dottern så här odelat. Bara vi och då vi är rätt lika så blir det inte många diskussioner. Dag 2 vaknade vi och det var klarblå himmel. Dock hade vi konstaterat att det verkar som prognosen för just vårt område var blåst och åter blåst typ hela veckan. Så, snabba som vi är, så blev det hyra av en liten fin bil som skulle ta oss mot Puerto de Mogan för att se hur det var där. Väl på plats, efter en tur på ca 40 minuter då vi valde att åka ner vid Puerto Rico och åka längs kusten istället för den nya motorvägen ända fram, så var det som paradiset. Dels för att Puerto de Mogan is da shit, men också för att det blåste nada. Så otroligt härligt. På plats i hyrda solstolar njöt vi av en otrolig värme, sol, vacker by och Alex och Sigge i öronen. Högt skrattandes åt avsnittet som heter "Viskleken". Måste bara vara obligatoriskt att lyssna på det!! En god lunch, lite mer solandes och sen, framåt sen eftermiddag, tillbaka mot hotellet f...

Uppe i ottan. Det vill säga mitt i natta. Klockan ringde redan 03.00 för hämtning av taxi redan 03.50. Dock finns det en speciell njutning av förväntan när man vet att man ska ut och resa så det gör liksom inget att det är okristligt tidigt.  Väl på Arlanda blev det kaffe, croissant och yoghurt innan en snabb tur på taxfree'n innan take off.  5h och 30 min senare kliver vi av i ett grått Las Palmas. Hm... Blåsigt som satan dessutom! Charterbuss till Bahia Feliz i bästa Lasse Åberg anda och när vi kliver av är det klarblått. Fortfarande blåser det en mindre orkan men det känns hoppfullt.  Väl på rummet, eller den mindre lägenheten rättare sagt, så känns det ännu lite bättre då den är såå fin. Och väl i solstolen känner vi att det här kommer bli riktigt, riktigt bra.  Jag har verkligen längtar till solen. Verkligen.